Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Detta arbete bygger pÄ ett inventeringsarbete pÄ LKF:s (Lund Kommunala Fastighets AB) bostadsgÄrdar. Arbetet syftar till att utvÀrdera och analysera det vedartade vÀxtmaterialet som tidigare inventerats. Santamour (1990) har beskrivit en metod kallad ?10-20-30 formula? som anvÀnds för att utvÀrdera hur hÄllbart ett vÀxtsystem Àr i den urbana miljön. Systemet studerar vÀxtpatologiska och andra biologiska faktorers pÄverkan pÄ vÀxtsystemets stabilitet.

MKB fastighets AB förvaltar stora delar av Malmö stads utrymmen vilket ger dem stort inflytande och möjlighet att utveckla stadsmiljön. Det finns intresse bland aktörer, bland annat Odla i stan, att visa pÄ fördelar med stadsodling/ boendenÀra odling. Forskning kring stadsodlingens vÀrde behövs för att motivera stadsodlingsprojekt och anstÀllningar nu och i framtiden. Denna studie utreder vilka vÀrden som skapas av stadsodlingen i stadsdelen RosengÄrd i Malmö och hur det kan gynna de fastighetsÀgare som verkar i omrÄdet. Begreppet stadsodling började anvÀndas i Sverige runt 2009 men det finns en tradition att odla i staden för egen konsumtion.

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.

Det Àr inte alltid lÀtt att förstÄ varför ett företag presterat som de gjort genom att endast lÀsa igenom Ärsredovisningar. UtÄt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sÀllan Àr det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affÀrsmodell och framgÄngsfaktorer krÀvs det djupare analys. En affÀrsmodell Àr ett företags DNA som sÀtter fingret pÄ exakt vad konceptet bakom företagets mÄl och vision Àr. Det Àr en karta pÄ hur ett företag tÀnkt bedriva en verksamhet och pÄ vilka grunder.

FastighetsvÀrdering beskrivs som nÄgot som alltid kommer att vara förknippatmed en viss grad av osÀkerhet varför det inte Àr möjligt att med absolutsÀkerhet faststÀlla en fastighets vÀrde. Banker som arbetar med kreditgivningpÄ den kommersiella marknaden baserar utlÄningen pÄ en fastighets vÀrde.VÀrderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget tillkreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvÀrdering alltidföreligger osÀkerhet Àr syftet med denna uppsats att undersöka hur bankerhanterar detta faktum i sina vÀrderings- och kreditgivningsprocesser.Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sexpersoner som arbetar inom banksektorn. Samtliga respondenterna valdes utmed hÀnsyn till den erfarenhet de har av vÀrdering och kreditgivning pÄ denkommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en radparametrar som bankerna sÀrskilt mÄste bedöma och ta hÀnsyn till, med hjÀlpav analyser och andra verktyg.

Lagen om energideklaration började gÀlla den 1 oktober 2006 och grundar sig pÄ ett EG direktiv som syftar pÄ att energieffektivisera vÄra byggnader. Byggnader i Sverige stÄr för cirka 40 procent av landets totala energianvÀndning och det Àr dÀrför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta omrÄde.MÄlet med energieffektiviseringen Àr att skapa möjligheter för en hÄllbar samhÀllsutveckling, trygga vÄr energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi.Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa John Mattson Fastighets AB att utrÀtta en energideklaration för fastighetsbestÄndet ute pÄ Lidingö. MÄlet Àr att komma fram till energibesparingsÄtgÀrder som Àr kostnadseffektiva och vÀrna om kundkvalitén. NÀr man sedan genomför ÄtgÀrderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgÀsterna fÄr en bÀttre boendemiljö samt bidrar till ett hÄllbart samhÀlle.Det visar sig att tvÄ kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbestÄndet med ungefÀr 15 % som inte krÀver nÄgra större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden Àr lÄg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jÀmför med andra besparingsförslag.

En energikartlÀggning Àr en rapport som sammanstÀller energianvÀndning i en fastighet eller del av en byggnad. Med hjÀlp av olika mÀtningar och berÀkningar kan man visa vilka delar i byggnaden som krÀver mycket energi, bÄde vÀrme och el. I denna kartlÀggning ingÄr utredning av energi till ventilation, radiatorer och vÀrme, vatten, kyla, belysning samt elförbrukning och analys av klimatskalet. UtifrÄn denna kartlÀggning kan man sedan utarbeta en ÄtgÀrdsplan som kan leda till förÀndringar och ombyggnationer och omprogrammeringar som sparar in pÄ energianvÀndningen. Denna rapport innehÄller en energikartlÀggning av Lagret 8 i SkellefteÄ.

Syftet med den hÀr studien har varit att beskriva hur lÀrarens presentation av division i undervisningen för Ärskurs 3 pÄverkar elevernas val av strategier nÀr de rÀknar division. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med en lÀrare samt Ätta elever. Vid intervjuerna fick eleverna rÀkna nÄgra tal och samtidigt förklara hur de tÀnker. Resultatet visar att eleverna till stor del anvÀnder sig av de strategier som lÀraren har presenterat i undervisningen. Dock var strategierna inte alltid effektiva.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i Är 3 tillÀmpar nÀr de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som vÀljer strategier som ej Àr utvecklingsbara?Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökning dÀr vi tolkade elevernas lösningar av tvÄ matematiska problem av varierande svÄrighetsgrad. UtifrÄn denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna anvÀnde sig av. Undersökningen genomfördes pÄ 89 elever pÄ tre skolor i olika kommuner.

Genom tiderna och frÀmst under det senaste Ärhundradet har det uppstÄtt bank-, finans- ochfastighetskriser, ofta relaterade till varandra. I dagens globala vÀrld med sammanlÀnkade ekonomierÀr risken stor att en kris som uppstÄr i ett land fortplantar sig och drabbar andra lÀnder, dock sÄkan samma kris pÄverka olika lÀnder olika mycket. En intressant frÄgestÀllning Àr vilka faktorersom pÄverkar fastighetspriserna under dessa kriser, samt hur och vad som gör attpriserna ÄterhÀmtar sig efter en kris. Denna uppsats studerar fastighets- och finanskriser med fokuspÄ Sverige och Spanien.Sverige genomgick en stor kris pÄ 90-talet dÀr fastighetspriserna rasade. Under samma tidsperiodökade bestÄnd, samt priser av fastigheter i Spanien.

Syfte: Att analysera generiska strategiers applicerbarhet i dagens detaljhandelsbransch. FrÄgestÀllning: GÄr det att förklara detaljhandelsbranschens agerande utifrÄn generiska strategier? ArbetsfrÄgor: Vilka Àr sÀrdragen i dagens detaljhandelsbransch?Hur kan vi beskriva generiska strategier? Vad har sagts om generiska strategier för detaljhandeln?Metod: Genom en semikvalitativ metod har vi studerat teorin generiska strategier. Vi har Àven kartlagt dagens detaljhandelsbransch för att kunna analysera applicerbarheten av generiska strategier för denna. VÄr uppsats bygger dÀrför pÄ en abduktiv ansats dÀr bÄde verkligheten och teorin ges stort utrymme.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts pÄ LÀnsförsÀkringar för att jÀmföra hur beslutsvÀgar ser ut och hur förankrade strategier och visioner Àr i verksamheten. Resultatet av studien visar pÄ att det finns en vÀl beskriven form för beslutsvÀgar och beslutsforum. Dock Àr dessa vÀgar och forum relativt sett okÀnda i verksamheten vad gÀller deras syften och innehÄll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.